Posts by albin

Djup ventrombos

Posted by on jul 18, 2020 in Andra sjukdomar

 

Rökning ökar, tillsammans med andra riskfaktorer, risken att drabbas av djup ventrombos. En djup ventrombos är en blodpropp som bildas i benens djupa vener. Cigarettrök rubbar blodets normala koagulationsaktivering, så att blodet lättare koagulerar. Detta gör så att det bildas en blodpropp bestående av trombocyter (blodplättar) och andra koagulationsfaktorer bildas i blodkärlet. Denna propp kan täppa till kärlet helt och hållet, eller bara täppa till en del av kärlet.

Om man har fått en djup ventrombos kan man få smärta i det ben som är drabbat, och benet kan också kännas svullet och varmt. Benet kan också vara varmt, rodnat och ömt. Det kan också bli så att man ser venerna (de blå blodkärlen på benet) mycket tydligare än vanligt. Dessa symtom är dock ospecifika och det är inte säkert att man har symtom vid en trombos.

Om blodproppen täpper till ett stort kärl i benet helt och hållet kan man få skador på benet, eftersom att det inte kommer något syre till benet. När man upptäcker en djup ventrombos benhandlar man med propplösande läkemedel. Dessa läkemedel gör att blodet får svårare att koagulera, vilket löser upp proppen, men också ökar risken för att drabbas av en svårstoppad blödning. Vanliga läkemedel är warafarin (waran) eller NOAK.

De allvarligaste konsekvenserna av en djup ventrombos är dock om man får en embolisering till lungorna. En embolisering är att proppen lossnar och följer med blodflödet till hjärtat, för att sedan pumpas ut i lungkretsloppet. I lungorna blir blodkärlen mindre och mindre, och när blodkärlen har blivit tillräckligt små kommer proppen då att fastna. Det kan också vara så att bara en bit av den ursprungliga proppen släpper och åker iväg och fastnar i lungorna.

Att få en propp i lungan kan vara ett livshotande tillstånd. Om man har en liten propp i lungan kan man få bröstsmärta, hög hjärtfrekvens, andfåddhet, hosta och även blodig hosta. Om man får en stor propp i lungan så får man akut andfåddhet, man har hög andningsfrekvens även i vila, bröstsmärta, yrsel, man kan få förmaksflimmer och andra hjärtarytmier. Dessutom kan man ofta få feber och känna oro och ångest.

Man behandlar med blodförtunnande läkemedel, som kan ges i tablettform eller med sprutor. Om proppen är akut måste man behandla med propplösande mediciner som sprutas in direkt i blodet.

Det finns andra riskfaktorer som också ökar risken att drabbas av en djup ventrombos. Om man dessutom röker ökar risken ytterligare, och att sluta röka minskar såledeles risken att drabbas.

Read More

Hjärtinfarkt och rökning

Posted by on jun 12, 2020 in Andra sjukdomar

Om man väger samman alla faktorer som kan påverka lungor, blodkärl och hjärta, så är rökning den absolut största riskfaktorn för att drabbas av sjukdomar i dessa organ. Rökning, och även passiv rökning, ökar alltså risken för att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, lungcancer eller KOL. Rökning är också mycket cancerframkallande, även för andra typer av cancer än lungcancer.

Cigarettröken innehåller mängder av olika kemiska föreningar, bland annat nikotin. Nikotin är mycket beroendeframkallande och är anledningen till att det kan vara så svårt att sluta med rökningen. Men cigarettröken innehåller också bland annat kolmonoxid, som är skadligt för blodkärl och hjärta, vätecyanid, arsenik och många cancerframkallande ämnen. Både vätecyanid och arsenik är giftigt. Röken dras ner i lungorna, och där transporteras de giftiga och skadliga ämnena över till blodet, varifrån de transporteras vidare ut i hela kroppen. Man räknar med att rökning varje år orsakar omkring 14 000 dödsfall, bara i Sverige.

Bland annat ökar rökning risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Hjärtat är en muskel som arbetar mycket hårt. För att kunna utföra sitt livsviktiga arbete behöver hjärtmuskeln få tillräckligt med syre. Detta sköts av speciella blodkärl som försörjer hjärtmuskeln, så kallade kranskärl. Om man av någon anledning skulle få en tilltäppning i något av dessa kärl, så att hjärtat inte längre får tillräckligt med syre, får man en hjärtinfarkt. När hjärtmuskeln inte får syre, kommer den del av hjärtmuskeln som inte får tillräckligt med syre att skadas. Detta kan ge bestående skador som gör att hjärtat efter en hjärtinfarkt inte längre klarar av att arbeta lika hårt.

När man röker drar man i sig kolmonoxid. Kolmonoxid binder till de röda blodkropparna, och blockerar då den normala inbindningen av syre till röda blodkroppar. Detta gör att blodet kommer att innehålla mindre syre, och hjärtat får då svårare att arbeta.

Dessutom gör nikotinet så att blodtrycket stiger och att pulsen ökar. När blodtrycket stiger blir det tyngre för hjärtat att arbeta, eftersom att det hela tiden måste jobba mot ett högre tryck. Detta utgör ett slitage på hjärtat, som i längden kan leda till en hjärtsvikt.

Många andra ämnen som finns i tobaksrök gör att blodkärlen blir åderförfettade, vilket kallas för ateroskleros. Ateroskleros innebär att det ansamlas fetter på insidan av kärlväggen i så kallade plack. När ett plack sedan rupterar eller brister kommer blodplättarna att uppfatta detta som en skada och börja klumpa ihop sig, och det bildas då en tromb. Denna tromb kan sedan lossna och transporteras iväg till hjärtat, där den kan fastna i kranskärlen. Åderförfettning ökar också risken för stroke. Åderförfettningen kan också sätta sig i hjärtats kranskärl och täppa till dem lite i taget. Detta gör så att man ofta får ont bröstet vid ansträngning, så kallad kärlkramp.

Read More

Biverkningar vid lungcancerbehandling

Posted by on maj 22, 2020 in Lungcancer

Lungcancer kan behandlas på flera olika sätt. Vanligast med operation, strålning eller cytostatika, alternativt kombinationer av dessa tre. Gemensamt för alla behandlingsformer är att de ofta innebär ganska svåra biverkningar.

Vid cytostatikabehandling är vanliga biverkningar illamående, trötthet, att håret faller av och skador på perifera nerver. Man kan också få påverkan på benmärgen, där våra blodkroppar bildas. Detta innebär att man får ett nedsatt immunförsvar och en ökad risk för infektioner. Man kan också få påverkan på levern, hudutslag, diarréer och problem med magen.

Vid strålbehandling är det vanligt med problem med matstrupen. Slemhinnorna i matstrupen skadas av strålbehandlingen mot bröstkorgen, och man får ont när man försöker svälja. Man kan också få infektioner och skador på lungorna.

Om cancern har gått för långt, så att den inte längre går att bota, övergår behandlingen i en palliativ fas. Detta innebär att man inte längre försöker bota sjukdomen, utan att man istället försöker lindra symtomen. Då kan man också få till exempel strålbehandling, men i en lägre dos som inte skadar resten av kroppen på samma sätt.

Även om lungcancern skulle gå att bota innebär behandlingen många och tuffa biverkningar, som är mycket svårare än vad abstinensbesvären efter cigaretter är. Så att sluta röka är ett beslut man kommer att vara tacksam för senare i livet.

Read More

Undersökningar vid lungcancer

Posted by on apr 27, 2020 in Lungcancer

 

Lungcancer är en cancersjukdom som varje år drabbar omkring 4000 personer i Sverige. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Det vanliga är att man drabbas när man har blivit äldre, omkring i 70-års åldern. Rökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer, även om det också finns andra orsaker, som till exempel radon, asbest eller bilavgaser. Man beräknar att rökning ligger bakom 80-90 % av fallen.

Lungcancer är en förrädisk sjukdom, eftersom att symtomen uppkommer sent i sjukdomsförloppet, vilket gör att man ofta upptäcker sjukdomen ganska sent. Hosta är det allra vanligaste symtomet, ofta tillsammans med blodiga hostningar. Man kan också uppleva andfåddhet, även i vila och vid lätt ansträngning, eller känna smärta i bröstkorgen. Om tumören täpper till luftvägarna kan man också få lunginflammationer. En tumör i lungorna kan släppa iväg cancerceller till lymfsystemet (som i normala fall finns till för att dränera bort överflödig vätska från vävnaden). Då kan det börja växa nya tumörer, så kallade metastaser, i lymfknutorna. Detta kan då kännas som svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet. Detta kan också orsaka svårigheter att svälja eller sätta sig som en heshet på rösten.

Generella symtom är också en allmän trötthet, aptitlöshet och avmagring.

Vid misstanke om lungcancer utförs olika undersökningar för att fastställa diagnosen. Den första åtgärden är att genomföra en röntgenundersökning av lungorna, och i de allra flesta fall får man här en ganska god uppfattning om hur stor tumören är och var den sitter. Små tumörer kan dock vara svåra att upptäcka, och därför kan man behöva utföra ytterligare undersökningar. Man kan göra en datortomografi, vilket ger ytterligare information om var tumören är belägen och hur stor den är.

En annan undersökning som blir allt vanligare är en PET-scan. Denna undersökning utförs som ett komplement till datortomografi. Man injicerar en speciell lösning i patientens blod. Denna lösning tas sedan upp av kroppens olika celler. De celler som har en hög ämnesomsättning, vilket cancerceller, eftersom att de delar sig så fort, har, kommer att ta upp mycket av lösningen. Detta syns sedan på datortomografibilderna och man kan se tumörer som lysande områden på röntgenbilden.

Bronkoskopi är en undersökning som används för att fastställa att en misstänkt tumör verkligen är en cancertumör. Läkaren för ner ett böjligt rör med en liten kamera på i patientens luftrör, och kan genom denna se tumören om den sitter i anslutning till luftrören. Detta rör kan också användas för att med hjälp av en liten nål ta ut ett litet prov av tumören. Provet analyseras sedan med mikroskop, och man kan då se vilken typ av tumör det rör sig om. Detta är viktigt för att man ska kunna besluta om vilken typ av benhandling man vill ge.

Lungcancer är en dödlig sjukdom, och de allra flesta fall kan undvikas genom att undvika rökning och cigaretter.

Read More

Olika typer av lungcancer

Posted by on mar 6, 2020 in Lungcancer

Lungcancer delas in i olika typer beroende på hur cancercellerna ser ut. Först delas lungcancer in i två huvudgrupper, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Ungefär 80 % av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer, och de övriga 20 %:en är småcellig lungcancer.

Icke-småcellig lungcancer delas in i ytterligare undergrupper. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Ett carcinom är en cancertyp som utgår från någon typ av epitelceller i kroppen. Epitelceller är de celler som bekläder alla ytor i kroppen och finns till exempel på huden, på insidan av tarmen eller utanpå olika inre organ. Ett adenocarcinom är ett carcinom som utgår från epitelcellerna på körtlarna i lungornas slemhinnor. Adenocarcinom är den typ av lungcancer som ökar mest och är den vanligaste formen hos både kvinnor och män.

Skivepitelcancer var förr den vanligaste lungcancertypen, men nu har adenocarcinom blivit vanligare, och nu är skivepitelcancer den näst vanligaste formen. Denna cancertyp bildas i skivepitelet i lungans bronker. Skivepitel är epitelceller som är platta och ligger i flera lager ovanpå varandra, vilket de gör i bronkerna.

Småcellig lungcancer är en allvarlig form av lungcancer. Cancercellerna delar sig snabbt och metastaserar ofta innan man har hunnit upptäcka cancern. Småcellig lungcancer kallas just så eftersom att cellerna när man tittar på dem i mikroskop är små och ligger tätt packade ihop.

Denna indelning används för att man ska kunna välja rätt typ av behandling för lungcancern.

Alla typer av lungcancer kan metastasera. Det kallas att en tumör metastaserar när den släpper iväg några tumörceller som sedan transporteras iväg med blodet och börjar växa någon annanstans. I många fall är det metastaserna som ger de första symtomen. Lungtumörer kan till exempel metastasera till levern, skelettet eller till hjärnan. Beroende på var metastaserna sitter ger de olika symtom.

Rökning är den absolut vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer. I röken finns det många olika kemiska föreningar, och en stor del av dessa har visat sig vara cancerframkallande. Man kan få lungcancer även om man aldrig har rökt, men det är mycket mer ovanligt. Risken att drabbas av lungcancer beror på hur mycket man röker, och hur länge man har rökt. Även om man har rökt länge minskar man alltså risken att drabbas om man väljer att sluta röka.

Read More