Posts by albin

Biverkningar vid lungcancerbehandling

Posted by on maj 22, 2020 in Lungcancer

Lungcancer kan behandlas på flera olika sätt. Vanligast med operation, strålning eller cytostatika, alternativt kombinationer av dessa tre. Gemensamt för alla behandlingsformer är att de ofta innebär ganska svåra biverkningar.

Vid cytostatikabehandling är vanliga biverkningar illamående, trötthet, att håret faller av och skador på perifera nerver. Man kan också få påverkan på benmärgen, där våra blodkroppar bildas. Detta innebär att man får ett nedsatt immunförsvar och en ökad risk för infektioner. Man kan också få påverkan på levern, hudutslag, diarréer och problem med magen.

Vid strålbehandling är det vanligt med problem med matstrupen. Slemhinnorna i matstrupen skadas av strålbehandlingen mot bröstkorgen, och man får ont när man försöker svälja. Man kan också få infektioner och skador på lungorna.

Om cancern har gått för långt, så att den inte längre går att bota, övergår behandlingen i en palliativ fas. Detta innebär att man inte längre försöker bota sjukdomen, utan att man istället försöker lindra symtomen. Då kan man också få till exempel strålbehandling, men i en lägre dos som inte skadar resten av kroppen på samma sätt.

Även om lungcancern skulle gå att bota innebär behandlingen många och tuffa biverkningar, som är mycket svårare än vad abstinensbesvären efter cigaretter är. Så att sluta röka är ett beslut man kommer att vara tacksam för senare i livet.

Read More

Undersökningar vid lungcancer

Posted by on apr 27, 2020 in Lungcancer

 

Lungcancer är en cancersjukdom som varje år drabbar omkring 4000 personer i Sverige. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Det vanliga är att man drabbas när man har blivit äldre, omkring i 70-års åldern. Rökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer, även om det också finns andra orsaker, som till exempel radon, asbest eller bilavgaser. Man beräknar att rökning ligger bakom 80-90 % av fallen.

Lungcancer är en förrädisk sjukdom, eftersom att symtomen uppkommer sent i sjukdomsförloppet, vilket gör att man ofta upptäcker sjukdomen ganska sent. Hosta är det allra vanligaste symtomet, ofta tillsammans med blodiga hostningar. Man kan också uppleva andfåddhet, även i vila och vid lätt ansträngning, eller känna smärta i bröstkorgen. Om tumören täpper till luftvägarna kan man också få lunginflammationer. En tumör i lungorna kan släppa iväg cancerceller till lymfsystemet (som i normala fall finns till för att dränera bort överflödig vätska från vävnaden). Då kan det börja växa nya tumörer, så kallade metastaser, i lymfknutorna. Detta kan då kännas som svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet. Detta kan också orsaka svårigheter att svälja eller sätta sig som en heshet på rösten.

Generella symtom är också en allmän trötthet, aptitlöshet och avmagring.

Vid misstanke om lungcancer utförs olika undersökningar för att fastställa diagnosen. Den första åtgärden är att genomföra en röntgenundersökning av lungorna, och i de allra flesta fall får man här en ganska god uppfattning om hur stor tumören är och var den sitter. Små tumörer kan dock vara svåra att upptäcka, och därför kan man behöva utföra ytterligare undersökningar. Man kan göra en datortomografi, vilket ger ytterligare information om var tumören är belägen och hur stor den är.

En annan undersökning som blir allt vanligare är en PET-scan. Denna undersökning utförs som ett komplement till datortomografi. Man injicerar en speciell lösning i patientens blod. Denna lösning tas sedan upp av kroppens olika celler. De celler som har en hög ämnesomsättning, vilket cancerceller, eftersom att de delar sig så fort, har, kommer att ta upp mycket av lösningen. Detta syns sedan på datortomografibilderna och man kan se tumörer som lysande områden på röntgenbilden.

Bronkoskopi är en undersökning som används för att fastställa att en misstänkt tumör verkligen är en cancertumör. Läkaren för ner ett böjligt rör med en liten kamera på i patientens luftrör, och kan genom denna se tumören om den sitter i anslutning till luftrören. Detta rör kan också användas för att med hjälp av en liten nål ta ut ett litet prov av tumören. Provet analyseras sedan med mikroskop, och man kan då se vilken typ av tumör det rör sig om. Detta är viktigt för att man ska kunna besluta om vilken typ av benhandling man vill ge.

Lungcancer är en dödlig sjukdom, och de allra flesta fall kan undvikas genom att undvika rökning och cigaretter.

Read More

Olika typer av lungcancer

Posted by on mar 6, 2020 in Lungcancer

Lungcancer delas in i olika typer beroende på hur cancercellerna ser ut. Först delas lungcancer in i två huvudgrupper, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Ungefär 80 % av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer, och de övriga 20 %:en är småcellig lungcancer.

Icke-småcellig lungcancer delas in i ytterligare undergrupper. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Ett carcinom är en cancertyp som utgår från någon typ av epitelceller i kroppen. Epitelceller är de celler som bekläder alla ytor i kroppen och finns till exempel på huden, på insidan av tarmen eller utanpå olika inre organ. Ett adenocarcinom är ett carcinom som utgår från epitelcellerna på körtlarna i lungornas slemhinnor. Adenocarcinom är den typ av lungcancer som ökar mest och är den vanligaste formen hos både kvinnor och män.

Skivepitelcancer var förr den vanligaste lungcancertypen, men nu har adenocarcinom blivit vanligare, och nu är skivepitelcancer den näst vanligaste formen. Denna cancertyp bildas i skivepitelet i lungans bronker. Skivepitel är epitelceller som är platta och ligger i flera lager ovanpå varandra, vilket de gör i bronkerna.

Småcellig lungcancer är en allvarlig form av lungcancer. Cancercellerna delar sig snabbt och metastaserar ofta innan man har hunnit upptäcka cancern. Småcellig lungcancer kallas just så eftersom att cellerna när man tittar på dem i mikroskop är små och ligger tätt packade ihop.

Denna indelning används för att man ska kunna välja rätt typ av behandling för lungcancern.

Alla typer av lungcancer kan metastasera. Det kallas att en tumör metastaserar när den släpper iväg några tumörceller som sedan transporteras iväg med blodet och börjar växa någon annanstans. I många fall är det metastaserna som ger de första symtomen. Lungtumörer kan till exempel metastasera till levern, skelettet eller till hjärnan. Beroende på var metastaserna sitter ger de olika symtom.

Rökning är den absolut vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer. I röken finns det många olika kemiska föreningar, och en stor del av dessa har visat sig vara cancerframkallande. Man kan få lungcancer även om man aldrig har rökt, men det är mycket mer ovanligt. Risken att drabbas av lungcancer beror på hur mycket man röker, och hur länge man har rökt. Även om man har rökt länge minskar man alltså risken att drabbas om man väljer att sluta röka.

Read More

KOL

Posted by on feb 20, 2020 in Andra sjukdomar

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, eller KOL, är en lungsjukdom som i första hand drabbar rökare. Det är en sjukdom som i första hand drabbar lungorna och luftrören, och gör så att man får svårare att andas och blir trött.

I cigarettrök finns det många giftiga ämnen som gör att det blir en inflammation i luftrören. Detta leder till förändringar i lungvävnaden som medför att det blir svårt för lungorna att ta upp syre från luften. Man kan också få KOL även om man inte röker själv, till exempel om man blivit utsatt för passiv rökning eller andra irriterande ämnen.

Vid KOL kommer symtomen smygande under många år, vilket gör att man ofta inte märker av det förrän sjukdomen har gått ganska långt. När man har KOL blir man andfådd även om man inte anstränger sig speciellt mycket, det kan bli jobbigt bara att ta sig fram till ytterdörren. Man känner sig trött och orkeslös, och man får mycket slem i halsen och måste hosta mycket. Vid ansträngning hör man ett väsande, pipande ljud när man andas. Det är lätt att få infektioner i luftvägarna, man kan tappa vikt och fötterna kan svullna upp.

KOL kan till viss grad behandlas. Det allra viktigaste för att börja må bättre är att sluta röka och börja motionera regelbundet. Man kan också medicinera. Det är dock viktigt att komma ihåg att den skada rökningen redan har orsakat på lungorna inte går att reparera, utan dessa skador är permanenta. Att sluta röka stoppar utvecklingen av sjukdomen.

Read More

Cancer i matstrupen

Posted by on jan 1, 2020 in Andra sjukdomar

Rökning ökar risken att drabbas av cancer i matstrupen tio gånger, jämfört med personer som inte röker. Cancer i matstrupen kallas också för esofaguscancer och drabbar omkring 500 personer i Sverige varje år.

En tumör i matstrupen ger svårigheter att svälja, och det kan också göra ont när man sväljer. Till en början får man svårt att svälja fast föda, men så småningom kommer det bli svårt att få ner även flytande föda. Dessa symtom uppträder sent i förloppet, när matstrupen redan har hunnit täppas till till hälften. Eftersom att det blir svårt att svälja ser man ofta en kraftig viktminskning. Om tumören växer över på inkringliggande organ kan man få hosta, låta hes eller få en ihållande smärta i bröstet. Man kan också börja blöda från matstrupen.

Esofaguscancer kan i vissa fall behandlas med operation. Detta är ofta en stor operation där man tar bort stora delar av matstrupen, och även delar av magsäcken. Ofta behandlar man efter operationen med cytostatika för att verkligen få bort alla cancerceller. Man kan också behandla med cytostatika och strålbehandling utan att först ha opererat.

Esofaguscancer upptäcks ofta ganska sent. Prognosen är ofta ganska dåligt, och det är bara omkring 10-20 % av de som drabbas av cancer i matstrupen som lever fem år efter diagnosen.

Read More