Posts by albin

Stadier i lungcancer

Posted by on okt 10, 2020 in Lungcancer

Lungcancer delas in i olika stadier beroende på hur långt cancern har nått i sin utveckling, det vill säga hur stor tumören är och om det förekommer metastaser.

I stadium 1 är tumören begränsad och den har inte spritt sig utanför lungorna. Denna form kan opereras eller strålbehandlas och man kan då bota patienten. Förstahandsvalet är operation, men om tumören sitter illa till eller om operation av annan anledning inte är möjlig kan den också behandlas med strålning.

I stadium 2 har cancern också spritt sig till lungans huvudbronker eller till lungsäcken. Även denna cancer går att bota med operation och/eller strålbehandling.

I stadium 3 är tumören större, mellan fem och sju centimeter i diameter, och har växt in i bröstkorgens vägg, till perikardiet (hjärtsäcken) eller så har det bildats ytterligare tumörer i samma lunglob som den första. Det har också spritt sig till en del lymfknutor.

I stadium 4 kan tumören ha vilken storlek som helst, och den växer in i andra strukturer i bröstkorgen. Här ser man också så kallade fjärrmetastaser, då cancern har spridit sig till andra organ i kroppen, som till exempel levern eller skelettet.

Read More

Tips för att lyckas med att sluta röka

Posted by on sep 19, 2020 in Rökavvänjning

För att lyckas med att sluta röka är det viktigt att man verkligen har bestämt sig för att sluta, och att man kommer ihåg att det inte kommer att bli helt lätt. Ett tips för att lyckas med sitt rökstopp är att bestämma ett stoppdatum, ett datum när man ska slänga alla cigaretter, och att sedan hålla fast vid detta datum.

Man kan få mycket hjälp inom vården, både med nikotinläkemedel och med samtal och rådgivning. När man drabbas av abstinensbesvär är det viktigt att komma ihåg att det kommer att gå över. Det värsta röksuget kommer till exempel att gå över inom någon minut.

För att lyckas med att sluta röka är det viktigt att vara motiverad till det. Man kan till exempel läsa på om de negativa effekterna av rökning, och skriva en lista på de anledningar att sluta som man ser.

Man kan också skapa rökfria zoner i sitt liv. Till exempel kan man bestämma sig för att helt sluta röka hemma, eller på jobbet eller någon annan plats där man tillbringar mycket tid. Det allra viktigaste för att lyckas är dock att man verkligen vill sluta.

Read More

Läkemedel för rökavvänjning

Posted by on aug 11, 2020 in Rökavvänjning

Om man inte lyckas sluta röka på egen hand finns det hjälp att få i sjukvården. Man kan bland annat få olika läkemedel som kan hjälpa till med röksuget. Dessa läkemedel innehåller oftast nikotin, och kroppen får då det nikotin den vill ha, men utan att man får de negativa effekterna av vad som finns i röken. Studier har visat att användning av nikotinläkemedel nästan fördubblar chansen att man lyckas bli rökfri.

I Sverige kan man köpa nikotinläkemedel som tuggummi, plåster, inhalator, sugtabletter, munsprej med mera. Man kan få nikotinläkemedel utskrivna på recept, men de finns också att köpa receptfritt.

Man använder nikotinläkemedlet i några månader, och sedan börjar man trappa ner dosen, för att till sist upphöra helt med behandlingen. Men det finns också läkemedel som inte innehåller nikotin. Ett av dessa är Vareniklin. Vareniklin fungerar som nikotin, men är svagare. Dessutom blockerar vareniklin det nikotin som kommer in i kroppen, vilket gör att man inte får någon effekt av att röka cigaretter samtidigt som man tar medicinen.

Dessutom finns ett läkemedel som heter Bupropion som dämpar abstinensen och minskar röksuget. När man använder detta läkemedel kommer man även att få annan typ av stöd.

Read More

Djup ventrombos

Posted by on jul 18, 2020 in Andra sjukdomar

 

Rökning ökar, tillsammans med andra riskfaktorer, risken att drabbas av djup ventrombos. En djup ventrombos är en blodpropp som bildas i benens djupa vener. Cigarettrök rubbar blodets normala koagulationsaktivering, så att blodet lättare koagulerar. Detta gör så att det bildas en blodpropp bestående av trombocyter (blodplättar) och andra koagulationsfaktorer bildas i blodkärlet. Denna propp kan täppa till kärlet helt och hållet, eller bara täppa till en del av kärlet.

Om man har fått en djup ventrombos kan man få smärta i det ben som är drabbat, och benet kan också kännas svullet och varmt. Benet kan också vara varmt, rodnat och ömt. Det kan också bli så att man ser venerna (de blå blodkärlen på benet) mycket tydligare än vanligt. Dessa symtom är dock ospecifika och det är inte säkert att man har symtom vid en trombos.

Om blodproppen täpper till ett stort kärl i benet helt och hållet kan man få skador på benet, eftersom att det inte kommer något syre till benet. När man upptäcker en djup ventrombos benhandlar man med propplösande läkemedel. Dessa läkemedel gör att blodet får svårare att koagulera, vilket löser upp proppen, men också ökar risken för att drabbas av en svårstoppad blödning. Vanliga läkemedel är warafarin (waran) eller NOAK.

De allvarligaste konsekvenserna av en djup ventrombos är dock om man får en embolisering till lungorna. En embolisering är att proppen lossnar och följer med blodflödet till hjärtat, för att sedan pumpas ut i lungkretsloppet. I lungorna blir blodkärlen mindre och mindre, och när blodkärlen har blivit tillräckligt små kommer proppen då att fastna. Det kan också vara så att bara en bit av den ursprungliga proppen släpper och åker iväg och fastnar i lungorna.

Att få en propp i lungan kan vara ett livshotande tillstånd. Om man har en liten propp i lungan kan man få bröstsmärta, hög hjärtfrekvens, andfåddhet, hosta och även blodig hosta. Om man får en stor propp i lungan så får man akut andfåddhet, man har hög andningsfrekvens även i vila, bröstsmärta, yrsel, man kan få förmaksflimmer och andra hjärtarytmier. Dessutom kan man ofta få feber och känna oro och ångest.

Man behandlar med blodförtunnande läkemedel, som kan ges i tablettform eller med sprutor. Om proppen är akut måste man behandla med propplösande mediciner som sprutas in direkt i blodet.

Det finns andra riskfaktorer som också ökar risken att drabbas av en djup ventrombos. Om man dessutom röker ökar risken ytterligare, och att sluta röka minskar såledeles risken att drabbas.

Read More

Hjärtinfarkt och rökning

Posted by on jun 12, 2020 in Andra sjukdomar

Om man väger samman alla faktorer som kan påverka lungor, blodkärl och hjärta, så är rökning den absolut största riskfaktorn för att drabbas av sjukdomar i dessa organ. Rökning, och även passiv rökning, ökar alltså risken för att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, lungcancer eller KOL. Rökning är också mycket cancerframkallande, även för andra typer av cancer än lungcancer.

Cigarettröken innehåller mängder av olika kemiska föreningar, bland annat nikotin. Nikotin är mycket beroendeframkallande och är anledningen till att det kan vara så svårt att sluta med rökningen. Men cigarettröken innehåller också bland annat kolmonoxid, som är skadligt för blodkärl och hjärta, vätecyanid, arsenik och många cancerframkallande ämnen. Både vätecyanid och arsenik är giftigt. Röken dras ner i lungorna, och där transporteras de giftiga och skadliga ämnena över till blodet, varifrån de transporteras vidare ut i hela kroppen. Man räknar med att rökning varje år orsakar omkring 14 000 dödsfall, bara i Sverige.

Bland annat ökar rökning risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Hjärtat är en muskel som arbetar mycket hårt. För att kunna utföra sitt livsviktiga arbete behöver hjärtmuskeln få tillräckligt med syre. Detta sköts av speciella blodkärl som försörjer hjärtmuskeln, så kallade kranskärl. Om man av någon anledning skulle få en tilltäppning i något av dessa kärl, så att hjärtat inte längre får tillräckligt med syre, får man en hjärtinfarkt. När hjärtmuskeln inte får syre, kommer den del av hjärtmuskeln som inte får tillräckligt med syre att skadas. Detta kan ge bestående skador som gör att hjärtat efter en hjärtinfarkt inte längre klarar av att arbeta lika hårt.

När man röker drar man i sig kolmonoxid. Kolmonoxid binder till de röda blodkropparna, och blockerar då den normala inbindningen av syre till röda blodkroppar. Detta gör att blodet kommer att innehålla mindre syre, och hjärtat får då svårare att arbeta.

Dessutom gör nikotinet så att blodtrycket stiger och att pulsen ökar. När blodtrycket stiger blir det tyngre för hjärtat att arbeta, eftersom att det hela tiden måste jobba mot ett högre tryck. Detta utgör ett slitage på hjärtat, som i längden kan leda till en hjärtsvikt.

Många andra ämnen som finns i tobaksrök gör att blodkärlen blir åderförfettade, vilket kallas för ateroskleros. Ateroskleros innebär att det ansamlas fetter på insidan av kärlväggen i så kallade plack. När ett plack sedan rupterar eller brister kommer blodplättarna att uppfatta detta som en skada och börja klumpa ihop sig, och det bildas då en tromb. Denna tromb kan sedan lossna och transporteras iväg till hjärtat, där den kan fastna i kranskärlen. Åderförfettning ökar också risken för stroke. Åderförfettningen kan också sätta sig i hjärtats kranskärl och täppa till dem lite i taget. Detta gör så att man ofta får ont bröstet vid ansträngning, så kallad kärlkramp.

Read More