Djup ventrombos

Posted by on jul 18, 2020 in Andra sjukdomar

 

Rökning ökar, tillsammans med andra riskfaktorer, risken att drabbas av djup ventrombos. En djup ventrombos är en blodpropp som bildas i benens djupa vener. Cigarettrök rubbar blodets normala koagulationsaktivering, så att blodet lättare koagulerar. Detta gör så att det bildas en blodpropp bestående av trombocyter (blodplättar) och andra koagulationsfaktorer bildas i blodkärlet. Denna propp kan täppa till kärlet helt och hållet, eller bara täppa till en del av kärlet.

Om man har fått en djup ventrombos kan man få smärta i det ben som är drabbat, och benet kan också kännas svullet och varmt. Benet kan också vara varmt, rodnat och ömt. Det kan också bli så att man ser venerna (de blå blodkärlen på benet) mycket tydligare än vanligt. Dessa symtom är dock ospecifika och det är inte säkert att man har symtom vid en trombos.

Om blodproppen täpper till ett stort kärl i benet helt och hållet kan man få skador på benet, eftersom att det inte kommer något syre till benet. När man upptäcker en djup ventrombos benhandlar man med propplösande läkemedel. Dessa läkemedel gör att blodet får svårare att koagulera, vilket löser upp proppen, men också ökar risken för att drabbas av en svårstoppad blödning. Vanliga läkemedel är warafarin (waran) eller NOAK.

De allvarligaste konsekvenserna av en djup ventrombos är dock om man får en embolisering till lungorna. En embolisering är att proppen lossnar och följer med blodflödet till hjärtat, för att sedan pumpas ut i lungkretsloppet. I lungorna blir blodkärlen mindre och mindre, och när blodkärlen har blivit tillräckligt små kommer proppen då att fastna. Det kan också vara så att bara en bit av den ursprungliga proppen släpper och åker iväg och fastnar i lungorna.

Att få en propp i lungan kan vara ett livshotande tillstånd. Om man har en liten propp i lungan kan man få bröstsmärta, hög hjärtfrekvens, andfåddhet, hosta och även blodig hosta. Om man får en stor propp i lungan så får man akut andfåddhet, man har hög andningsfrekvens även i vila, bröstsmärta, yrsel, man kan få förmaksflimmer och andra hjärtarytmier. Dessutom kan man ofta få feber och känna oro och ångest.

Man behandlar med blodförtunnande läkemedel, som kan ges i tablettform eller med sprutor. Om proppen är akut måste man behandla med propplösande mediciner som sprutas in direkt i blodet.

Det finns andra riskfaktorer som också ökar risken att drabbas av en djup ventrombos. Om man dessutom röker ökar risken ytterligare, och att sluta röka minskar såledeles risken att drabbas.