Abstinensbesvär
Det är ingen som har sagt att det ska vara lätt att sluta röka, och ett rökstopp kommer ofta att innebära mer eller mindre svåra abstinensbesvär. När dessa inträffar kan det hjälpa att innan man påbörjar ett rökstopp ha tänkt igenom varför man vill sluta röka. För att verkligen lyckas är det jätteviktigt att man själv verkligen vill sluta röka.
Nikotinet i cigaretterna är starkt beroendeframkallande, och att hjärnans celler har blivit så vana vid nikotinet att de fortsätter att skrika efter mer är en orsak till att man upplever abstinensbesvär. Det vanligaste abstinensbesväret är ett mycket starkt röksug. Men när röksuget sätter in är det viktigt att minnas att det kommer att ge med sig inom någon minut, och att det kan hjälpa att dricka lite vatten.
En annan typ av abstinens är trötthet. Detta kan dels bero på att man sover dåligt, men det kan också bero på att kroppen är så van vid
nikotinet att man blir trött när det försvinner. Detta kan hålla i sig i upp till två veckor.
Man kan också känna sig ovanligt irriterad, frustrerad, bli lättare arg, man kan bli orolig, ängslig och nervös. Det kommer att gå över, men är såklart jobbigt i stunden.
Att sluta röka kan också leda till koncentrationssvårigheter och yrsel. Det beror på att blodtrycket kan sjunka mer än det brukar, och på att man har lågt blodsocker. För att lätta dessa besvär kan man äta ofta, men mindre portioner, och äta kolhydratrik mat. Det kan också hjälpa att ta promenader och motionera.
Man kan också känna sig nedstämd och ledsen, men detta är normalt och kommer att gå över. Man blir också hungrigare. Detta kan hålla i sig ganska länge, och det är då viktigt att man tänker på att motionera.
Alla dessa abstinensbesvär kan tyckas överväldigande, men det är viktigt att komma ihåg att de inte är någonting emot de hälsorisker som rökningen innebär.
Read MoreFönstertittarsjuka
Fönstertittarsjuka, eller claudicatio intermittens är en sjukdom då man får smärtor i benen vid ansträngning. Graden av fönstertittarsjukan kan variera, och en del som lider av sjukdomen kan bara gå några meter åt gången, medan andra kan gå längre sträckor innan man behöver stanna och vila. Vid vila försvinner smärtan.
Fönstertittarsjuka beror på någonting som kallas för åderförfettning eller ateroskleros. Rökning är en faktor som bidrar starkt till ateroskleros. Vid ateroskleros bildas det inlagringar av fett på insidan av blodkärlen. Detta gör att blodet har svårt att ta sig fram. Blodet är ju det som transporterar syre runt i kroppen, och en blockering eller förträngning i ett blodkärl gör då att denna del av kroppen inte kommer att få tillräckligt med syre.
Vid fönstertittarsjuka har man signifikanta aterosklerotiska förändringar i de stora kärl som går ner i benen. I vila så får benen fortfarande tillräckligt med syre, men då man börjar röra sig så behöver musklerna mer syre, och blodet kan inte längre transportera tillräckligt med syre genom de förträngda kärlen. Detta gör att man får smärta i framför 
allt vaderna, men smärtan kan också finnas i låren.
Svårighetsgraden av fönstertittarsjuka mäts i hur långt man kan gå innan det börjar göra ont i benen. Detta kan variera mellan olika personer, en del kan gå relativt långt, medan andra bara klarar av tio meter åt gången. Om man ignorerar smärtan och fortsätter gå kommer smärtan på grund av syrebristen att bli värre och värre, och till slut klarar man inte av att gå längre.
Den allra viktigaste delen av behandlingen mot fönstertittarsjukan är att sluta röka. En annan viktig del i behandlingen är gångträning i form av promenader. Genom att försöka gå en liten bit till när man har fått ont kan gångsträckan ökas successivt. Om inget av detta skulle hjälpa finns det läkemedel som kan hjälpa lite grann, men det allra viktigaste är som sagt att sluta röka. Det är viktigt att sluta röka helt, att göra ett så kallat absolut rökstropp. Det kan också hjälpa att äta mer frukt och grönsaker.
Man blir inte av helt med fönstertittarsjukan, men genom att sluta röka och börja gångträna kan man stoppa eller bromsa ner förloppet. Man kan också genom dessa behandlingsmetoder, eventuellt tillsammans med läkemedel, börja må lite bättre.
Read MoreStadier i lungcancer
Lungcancer delas in i olika stadier beroende på hur långt cancern har nått i sin utveckling, det vill säga hur stor tumören är och om det förekommer metastaser.
I stadium 1 är tumören begränsad och den har inte spritt sig utanför lungorna. Denna form kan opereras eller strålbehandlas och man kan då bota patienten. Förstahandsvalet är operation, men om tumören sitter illa till eller om operation av annan anledning inte är möjlig kan den också behandlas med strålning.
I stadium 2 har cancern också spritt sig till lungans huvudbronker elle
r till lungsäcken. Även denna cancer går att bota med operation och/eller strålbehandling.
I stadium 3 är tumören större, mellan fem och sju centimeter i diameter, och har växt in i bröstkorgens vägg, till perikardiet (hjärtsäcken) eller så har det bildats ytterligare tumörer i samma lunglob som den första. Det har också spritt sig till en del lymfknutor.
I stadium 4 kan tumören ha vilken storlek som helst, och den växer in i andra strukturer i bröstkorgen. Här ser man också så kallade fjärrmetastaser, då cancern har spridit sig till andra organ i kroppen, som till exempel levern eller skelettet.
Read MoreTips för att lyckas med att sluta röka
För att lyckas med att sluta röka är det viktigt att man verkligen har bestämt sig för att sluta, och att man kommer ihåg att det inte kommer att bli helt lätt. Ett tips för att lyckas med sitt rökstopp är att bestämma ett stoppdatum, ett datum när man ska slänga alla cigaretter, och att sedan hålla fast vid detta datum.
Man kan få mycket hjälp inom vården, både med nikotinläkemedel och med samtal och rådgivning. När man drabbas av abstinensbesvär är det viktigt att komma i
håg att det kommer att gå över. Det värsta röksuget kommer till exempel att gå över inom någon minut.
För att lyckas med att sluta röka är det viktigt att vara motiverad till det. Man kan till exempel läsa på om de negativa effekterna av rökning, och skriva en lista på de anledningar att sluta som man ser.
Man kan också skapa rökfria zoner i sitt liv. Till exempel kan man bestämma sig för att helt sluta röka hemma, eller på jobbet eller någon annan plats där man tillbringar mycket tid. Det allra viktigaste för att lyckas är dock att man verkligen vill sluta.
Read MoreLäkemedel för rökavvänjning
Om man inte lyckas sluta röka på egen hand finns det hjälp att få i sjukvården. Man kan bland annat få olika läkemedel som kan hjälpa till med röksuget. Dessa läkemedel innehåller oftast nikotin, och kroppen får då det nikotin den vill ha, men utan att man får de negativa effekterna av vad som finns i röken. Studier har visat att användning av nikotinläkemedel nästan fördubblar chansen att man lyckas bli rökfri.
I Sverige kan man köpa nikotinläkemedel som tuggummi, plåster, inhalator, sugtabletter, munsprej med mera. Man kan få nikotinläkemedel utskrivna på recept, men de finns också att köpa receptfritt.
Man använder nikotinläkemedlet i några månader, och sedan börjar man trappa ner dosen, för att till sist upphöra helt med behandlingen. Men det finns också läkemedel som inte innehåller nikotin. Ett av dessa är Vareniklin. Vareniklin fungerar som nikotin, men är svagare. Dessutom blockerar vareniklin det nikotin som kommer in i kroppen, vilket gör att man inte får någon effekt av att röka cigaretter samtidigt som man tar medicinen.
Dessutom finns ett läkemedel som heter Bupropion som dämpar abstinensen och minskar röksuget. När man använder detta läkemedel kommer man även att få annan typ av stöd.
Read More
