Olika typer av lungcancer

Posted by on mar 6, 2020 in Lungcancer

Lungcancer delas in i olika typer beroende på hur cancercellerna ser ut. Först delas lungcancer in i två huvudgrupper, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Ungefär 80 % av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer, och de övriga 20 %:en är småcellig lungcancer.

Icke-småcellig lungcancer delas in i ytterligare undergrupper. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Ett carcinom är en cancertyp som utgår från någon typ av epitelceller i kroppen. Epitelceller är de celler som bekläder alla ytor i kroppen och finns till exempel på huden, på insidan av tarmen eller utanpå olika inre organ. Ett adenocarcinom är ett carcinom som utgår från epitelcellerna på körtlarna i lungornas slemhinnor. Adenocarcinom är den typ av lungcancer som ökar mest och är den vanligaste formen hos både kvinnor och män.

Skivepitelcancer var förr den vanligaste lungcancertypen, men nu har adenocarcinom blivit vanligare, och nu är skivepitelcancer den näst vanligaste formen. Denna cancertyp bildas i skivepitelet i lungans bronker. Skivepitel är epitelceller som är platta och ligger i flera lager ovanpå varandra, vilket de gör i bronkerna.

Småcellig lungcancer är en allvarlig form av lungcancer. Cancercellerna delar sig snabbt och metastaserar ofta innan man har hunnit upptäcka cancern. Småcellig lungcancer kallas just så eftersom att cellerna när man tittar på dem i mikroskop är små och ligger tätt packade ihop.

Denna indelning används för att man ska kunna välja rätt typ av behandling för lungcancern.

Alla typer av lungcancer kan metastasera. Det kallas att en tumör metastaserar när den släpper iväg några tumörceller som sedan transporteras iväg med blodet och börjar växa någon annanstans. I många fall är det metastaserna som ger de första symtomen. Lungtumörer kan till exempel metastasera till levern, skelettet eller till hjärnan. Beroende på var metastaserna sitter ger de olika symtom.

Rökning är den absolut vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer. I röken finns det många olika kemiska föreningar, och en stor del av dessa har visat sig vara cancerframkallande. Man kan få lungcancer även om man aldrig har rökt, men det är mycket mer ovanligt. Risken att drabbas av lungcancer beror på hur mycket man röker, och hur länge man har rökt. Även om man har rökt länge minskar man alltså risken att drabbas om man väljer att sluta röka.

Read More

KOL

Posted by on feb 20, 2020 in Andra sjukdomar

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, eller KOL, är en lungsjukdom som i första hand drabbar rökare. Det är en sjukdom som i första hand drabbar lungorna och luftrören, och gör så att man får svårare att andas och blir trött.

I cigarettrök finns det många giftiga ämnen som gör att det blir en inflammation i luftrören. Detta leder till förändringar i lungvävnaden som medför att det blir svårt för lungorna att ta upp syre från luften. Man kan också få KOL även om man inte röker själv, till exempel om man blivit utsatt för passiv rökning eller andra irriterande ämnen.

Vid KOL kommer symtomen smygande under många år, vilket gör att man ofta inte märker av det förrän sjukdomen har gått ganska långt. När man har KOL blir man andfådd även om man inte anstränger sig speciellt mycket, det kan bli jobbigt bara att ta sig fram till ytterdörren. Man känner sig trött och orkeslös, och man får mycket slem i halsen och måste hosta mycket. Vid ansträngning hör man ett väsande, pipande ljud när man andas. Det är lätt att få infektioner i luftvägarna, man kan tappa vikt och fötterna kan svullna upp.

KOL kan till viss grad behandlas. Det allra viktigaste för att börja må bättre är att sluta röka och börja motionera regelbundet. Man kan också medicinera. Det är dock viktigt att komma ihåg att den skada rökningen redan har orsakat på lungorna inte går att reparera, utan dessa skador är permanenta. Att sluta röka stoppar utvecklingen av sjukdomen.

Read More

Cancer i matstrupen

Posted by on jan 1, 2020 in Andra sjukdomar

Rökning ökar risken att drabbas av cancer i matstrupen tio gånger, jämfört med personer som inte röker. Cancer i matstrupen kallas också för esofaguscancer och drabbar omkring 500 personer i Sverige varje år.

En tumör i matstrupen ger svårigheter att svälja, och det kan också göra ont när man sväljer. Till en början får man svårt att svälja fast föda, men så småningom kommer det bli svårt att få ner även flytande föda. Dessa symtom uppträder sent i förloppet, när matstrupen redan har hunnit täppas till till hälften. Eftersom att det blir svårt att svälja ser man ofta en kraftig viktminskning. Om tumören växer över på inkringliggande organ kan man få hosta, låta hes eller få en ihållande smärta i bröstet. Man kan också börja blöda från matstrupen.

Esofaguscancer kan i vissa fall behandlas med operation. Detta är ofta en stor operation där man tar bort stora delar av matstrupen, och även delar av magsäcken. Ofta behandlar man efter operationen med cytostatika för att verkligen få bort alla cancerceller. Man kan också behandla med cytostatika och strålbehandling utan att först ha opererat.

Esofaguscancer upptäcks ofta ganska sent. Prognosen är ofta ganska dåligt, och det är bara omkring 10-20 % av de som drabbas av cancer i matstrupen som lever fem år efter diagnosen.

Read More

Varför är det så svårt att sluta?

Posted by on dec 27, 2019 in Rökavvänjning

 

Alla vet nog om att rökning inte är nyttigt, och att det innebär många hälsorisker. Ändå är det väldigt många som röker idag. Varför är det så? Rökningen är mycket beroendeframkallande, vilket förklaras både av det beroendeframkallande ämnet nikotin som finns i cigaretterna, och av ett psykologiskt och socialt beroende. Rökning är ett livsstilsmönster, och det kan vara ännu svårare att sluta om människor i ens närhet också röker.

Cigaretter framställs av tobaksplantans blad. I denna plantas blad utvecklas ett gift, nikotin som ska skydda plantan mot insekter. Detta gör att man när man för första gången får i sig nikotin genom rökning eller snusning blir man illamående. Nikotinet i tobaksröken tas upp i blodet och transporteras till hjärnan inom några sekunder. I hjärnan aktiverar nikotinet så kallade nikotinreceptorer, vilket får belöningshormonet dopamin att frisättas. Detta gör att man mår bra och har en positiv upplevelse av rökningen.

Efter en stund kommer effekten av nikotinet att avta, och kroppen signalerar då att det är brist på nikotin. Det är då som rökaren kan känna av ett röksug. Receptorerna i hjärnan vill hela tiden ha mer och mer nikotin, men om man håller ut ett tag kommer de att sluta signalera, och röksuget släpper. Det är dock lätt att väcka receptorerna igen, om man på något sätt, genom till exempel rökning eller snusning, skulle tillföra nikotin igen.

En person som försöker sluta röka måste dessutom kämpa mot ett psykiskt beroende. Att röka en cigarett är ofta kopplat till specifika situationer, som till exempel att ta en cigarett efter maten, när man ringer ett telefonsamtal eller när man är på fest. Att bryta dessa vanor är väldigt svårt, och man tror att det oftast är det psykiska beroendet som får människor som har lyckats sluta röka att börja igen.

Read More

Passiv rökning

Posted by on nov 11, 2019 in Rökavvänjning

Något som många ofta glömmer är att rökning inte bara påverkar den som röker. Personer som råkar finnas i närheten av någon som röker en cigarett kommer också att påverkas negativt av röken. Detta kallas för passiv rökning.

Passiv rökning innebär i stort sett samma riskfaktorer som aktiv rökning gör. Den som utsätts för passiv rökning kan också få lungcancer, KOL och andra problem med luftrören och lungorna.

Barn är särskilt känsliga för passiv rökning. Deras immunförsvar är inte fullt ut utvecklat ännu, och dessutom har de smalare luftvägar som blir känsligare för den giftiga röken. Barnet kommer även att ha högre risk att drabbas av olika allergier och astma. Även foster kommer att påverkas om mamman röker under graviditeten.

Varje år räknar man med att passiv rökning orsakar mellan fem och tio fall av lungcancer, och omkring 400 fall av hjärt-kärlsjukdomar i Sverige. Så även om ens egen hälsa inte räcker till som motivation för att sluta röka, kan man se till alla de andra människor i sin omgivning som kommer att påverkas negativt av ens rökning. Det är jätteviktigt att föräldrar inte röker i närheten av sina barn, för att barnen inte ska drabbas av alla de negativa effekterna av röken.

Read More

Behandling vid lungcancer

Posted by on okt 21, 2019 in Lungcancer

 

Man kan behandla lungcancer på olika sätt beroende på i vilket stadie cancern befinner sig, samt vilken typ av cancer det är. Hur aggressiv behandling man kan välja beror på hur patienten mår, och hur gammal den är. Vanliga behandlingar är operation, strålning eller cellgifter. Ofta väljer man en kombination av dessa behandlingsmetoder. Beroende på cancerns utbredning och patientens allmäntillstånd kan man antingen behandla för att bota cancern, eller för att lindra symtomen och förlänga livet.

Precis som vid all cancerbehandling så är all behandling för lungcancer, där man behandlar för att bota, förenad med ganska många och svåra, biverkningar.

Vid icke-småcellig lungcancer, det vill säga adenocarcinom eller skivepitelscancer, är operation den enda lösningen för att helt bota från sjukdomen. Men eftersom att många lungcancrar upptäcks sent i förloppet och redan har hunnit sprida sig, är det bara ungefär en femtedel som går att operera. Man opererar sälla småcellig lungcancer, eftersom att den metastaserar redan tidigt.

Man kan också välja att behandla med strålbehandling. Vid strålbehandling sänder man strålning mot området där tumören finns, i syfte att skada och döda de cancerceller som finns där. När man ger strålbehandling vill man bota cancern eller förlänga livet på patienten. Man försöker att rikta strålningen så precist som möjligt mot cancerområdet för att inte också skada friska celler, men friska celler kommer trots det att skadas. Detta ger biverkningar, ofta i form av skador på slemhinnorna i matstrupen, vilket ger svårigheter att svälja.

Lungcancer kan också behandlas med cytostatika. Cytostatika är en form av läkemedel med mekanismer som förhindrar celler från att dela sig och förstör dem. Problemet är att även friska celler drabbas, vilket ger biverkningar.

Det finns många behandlingar man kan ge för lungcancer, men det effektivaste är att inte röka, så att man slipper drabbas från början.

Read More