Stadier i lungcancer
Lungcancer delas in i olika stadier beroende på hur långt cancern har nått i sin utveckling, det vill säga hur stor tumören är och om det förekommer metastaser.
I stadium 1 är tumören begränsad och den har inte spritt sig utanför lungorna. Denna form kan opereras eller strålbehandlas och man kan då bota patienten. Förstahandsvalet är operation, men om tumören sitter illa till eller om operation av annan anledning inte är möjlig kan den också behandlas med strålning.
I stadium 2 har cancern också spritt sig till lungans huvudbronker elle
r till lungsäcken. Även denna cancer går att bota med operation och/eller strålbehandling.
I stadium 3 är tumören större, mellan fem och sju centimeter i diameter, och har växt in i bröstkorgens vägg, till perikardiet (hjärtsäcken) eller så har det bildats ytterligare tumörer i samma lunglob som den första. Det har också spritt sig till en del lymfknutor.
I stadium 4 kan tumören ha vilken storlek som helst, och den växer in i andra strukturer i bröstkorgen. Här ser man också så kallade fjärrmetastaser, då cancern har spridit sig till andra organ i kroppen, som till exempel levern eller skelettet.
Read MoreBiverkningar vid lungcancerbehandling
Lungcancer kan behandlas på flera olika sätt. Vanligast med operation, strålning eller cytostatika, alternativt kombinationer av dessa tre. Gemensamt för alla behandlingsformer är att de ofta innebär ganska svåra biverkningar.
Vid cytostatikabehandling är vanliga biverkningar illamående, trötthet, att håret faller av och skador på perifera nerver. Man kan också få påverkan på benmärgen, där våra blodkroppar bildas. Detta innebär att man får ett nedsatt immunförsvar och en ökad risk för infektioner. Man kan också få påverkan på levern, hudutslag, diarréer och problem med magen.
Vid strålbehandling är det vanligt med problem med matstrupen. Sl
emhinnorna i matstrupen skadas av strålbehandlingen mot bröstkorgen, och man får ont när man försöker svälja. Man kan också få infektioner och skador på lungorna.
Om cancern har gått för långt, så att den inte längre går att bota, övergår behandlingen i en palliativ fas. Detta innebär att man inte längre försöker bota sjukdomen, utan att man istället försöker lindra symtomen. Då kan man också få till exempel strålbehandling, men i en lägre dos som inte skadar resten av kroppen på samma sätt.
Även om lungcancern skulle gå att bota innebär behandlingen många och tuffa biverkningar, som är mycket svårare än vad abstinensbesvären efter cigaretter är. Så att sluta röka är ett beslut man kommer att vara tacksam för senare i livet.
Read MoreUndersökningar vid lungcancer
Lungcancer är en cancersjukdom som varje år drabbar omkring 4000 personer i Sverige. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Det vanliga är att man drabbas när man har blivit äldre, omkring i 70-års åldern. Rökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer, även om det också finns andra orsaker, som till exempel radon, asbest eller bilavgaser. Man beräknar att rökning ligger bakom 80-90 % av fallen.
Lungcancer är en förrädisk sjukdom, eftersom att symtomen uppkommer sent i sjukdomsförloppet, vilket gör att man ofta upptäcker sjukdomen ganska sent. Hosta är det allra vanligaste symtomet, ofta tillsammans med blodiga hostningar. Man kan också uppleva andfåddhet, även i vila och vid lätt ansträngning, eller känna smärta i bröstkorgen. Om tumören täpper till luftvägarna kan man också få lunginflammationer. En tumör i lungorna kan släppa iväg cancerceller till lymfsystemet (som i normala fall finns till för att dränera bort överflödig vätska från vävnaden). Då kan det börja växa nya tumörer, så kallade metastaser, i lymfknutorna. Detta kan då kännas som svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet. Detta kan också orsaka svårigheter att svälja eller sätta sig som en heshet på rösten.
Generella symtom är också en allmän trötthet, aptitlöshet och avmagring.
Vid misstanke om lungcancer utförs olika undersökningar för att fastställa diagnosen. Den första åtgärden är att genomföra
en röntgenundersökning av lungorna, och i de allra flesta fall får man här en ganska god uppfattning om hur stor tumören är och var den sitter. Små tumörer kan dock vara svåra att upptäcka, och därför kan man behöva utföra ytterligare undersökningar. Man kan göra en datortomografi, vilket ger ytterligare information om var tumören är belägen och hur stor den är.
En annan undersökning som blir allt vanligare är en PET-scan. Denna undersökning utförs som ett komplement till datortomografi. Man injicerar en speciell lösning i patientens blod. Denna lösning tas sedan upp av kroppens olika celler. De celler som har en hög ämnesomsättning, vilket cancerceller, eftersom att de delar sig så fort, har, kommer att ta upp mycket av lösningen. Detta syns sedan på datortomografibilderna och man kan se tumörer som lysande områden på röntgenbilden.
Bronkoskopi är en undersökning som används för att fastställa att en misstänkt tumör verkligen är en cancertumör. Läkaren för ner ett böjligt rör med en liten kamera på i patientens luftrör, och kan genom denna se tumören om den sitter i anslutning till luftrören. Detta rör kan också användas för att med hjälp av en liten nål ta ut ett litet prov av tumören. Provet analyseras sedan med mikroskop, och man kan då se vilken typ av tumör det rör sig om. Detta är viktigt för att man ska kunna besluta om vilken typ av benhandling man vill ge.
Lungcancer är en dödlig sjukdom, och de allra flesta fall kan undvikas genom att undvika rökning och cigaretter.
Read MoreOlika typer av lungcancer
Lungcancer delas in i olika typer beroende på hur cancercellerna ser ut. Först delas lungcancer in i två huvudgrupper, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Ungefär 80 % av all lungcancer är icke-småcellig lungcancer, och de övriga 20 %:en är småcellig lungcancer.
Icke-småcellig lungcancer delas in i ytterligare undergrupper. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Ett carcinom är en cancertyp som utgår från någon typ av epitelceller i kroppen. Epitelceller är de celler som bekläder alla ytor i kroppen och finns till exempel på huden, på insidan av tarmen eller utanpå olika inre organ. Ett adenocarcinom är ett carcinom som utgår från epitelcellerna på körtlarna i lungornas slemhinnor. Adenocarcinom är den typ av lungcancer som ökar mest och är den vanligaste formen hos både kvinnor och män.
Skivepitelcancer var förr den vanligaste lungcancertypen, men nu har adenocarcinom blivit vanligare, och nu är skivepitelcancer den näst vanligaste formen. Denna cancertyp bildas i skivepitelet i lungans bronker. Skivepitel är epitelceller som är platta och ligger i flera lager ovanpå varandra, vilket de gör i bronkerna.
Småcellig lungcancer är en allvarlig form av lungcancer. 
Cancercellerna delar sig snabbt och metastaserar ofta innan man har hunnit upptäcka cancern. Småcellig lungcancer kallas just så eftersom att cellerna när man tittar på dem i mikroskop är små och ligger tätt packade ihop.
Denna indelning används för att man ska kunna välja rätt typ av behandling för lungcancern.
Alla typer av lungcancer kan metastasera. Det kallas att en tumör metastaserar när den släpper iväg några tumörceller som sedan transporteras iväg med blodet och börjar växa någon annanstans. I många fall är det metastaserna som ger de första symtomen. Lungtumörer kan till exempel metastasera till levern, skelettet eller till hjärnan. Beroende på var metastaserna sitter ger de olika symtom.
Rökning är den absolut vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer. I röken finns det många olika kemiska föreningar, och en stor del av dessa har visat sig vara cancerframkallande. Man kan få lungcancer även om man aldrig har rökt, men det är mycket mer ovanligt. Risken att drabbas av lungcancer beror på hur mycket man röker, och hur länge man har rökt. Även om man har rökt länge minskar man alltså risken att drabbas om man väljer att sluta röka.
Read MoreBehandling vid lungcancer
Man kan behandla lungcancer på olika sätt beroende på i vilket stadie cancern befinner sig, samt vilken typ av cancer det är. Hur aggressiv behandling man kan välja beror på hur patienten mår, och hur gammal den är. Vanliga behandlingar är operation, strålning eller cellgifter. Ofta väljer man en kombination av dessa behandlingsmetoder. Beroende på cancerns utbredning och patientens allmäntillstånd kan man antingen behandla för att bota cancern, eller för att lindra symtomen och förlänga livet.
Precis som vid all cancerbehandling så är all behandling för lungcancer, där man behandlar för att bota, förenad med ganska många och svåra, biverkningar.
Vid icke-småcellig lungcancer, det vill säga adenocarcinom eller skivepitelscancer, är operation den enda lösningen för att helt bota från sjukdomen. Men eftersom att många lungcancrar upptäcks sent i förloppet och redan har hunnit sprida sig, är det bara ungefär en femtedel som går att operera. Man opererar sälla småcellig lungcancer, eftersom att den metastaserar re
dan tidigt.
Man kan också välja att behandla med strålbehandling. Vid strålbehandling sänder man strålning mot området där tumören finns, i syfte att skada och döda de cancerceller som finns där. När man ger strålbehandling vill man bota cancern eller förlänga livet på patienten. Man försöker att rikta strålningen så precist som möjligt mot cancerområdet för att inte också skada friska celler, men friska celler kommer trots det att skadas. Detta ger biverkningar, ofta i form av skador på slemhinnorna i matstrupen, vilket ger svårigheter att svälja.
Lungcancer kan också behandlas med cytostatika. Cytostatika är en form av läkemedel med mekanismer som förhindrar celler från att dela sig och förstör dem. Problemet är att även friska celler drabbas, vilket ger biverkningar.
Det finns många behandlingar man kan ge för lungcancer, men det effektivaste är att inte röka, så att man slipper drabbas från början.
Read More
